Bakgrund

Först publicerad 2014-08-11 Uppdaterad 2015-06-11

Vi lever i en digital* värld med snabba förändringar. Idag är telekommunikationen den i särklass viktigaste delen av vår infrastruktur för oss som bor i glesbygden. När byggandet av vårt svenska telenät startade var telekommunikation det samma som TELEFONSAMTAL, men idag är det så mycket mer. Vårt telenät har blivit ”digitalt” och används nu till så mycket annat, som t.ex. sjukvård, utbildning, åldringsvård, TV-sändningar, bildtelefoni, telekonferenser med både ljud och bild, nyhetsförmedlingar, radiosändningar samt ett och annat banalt telefonsamtal. Listan kan göras lång!

Stor del av vårt nuvarande telenät är fortfarande till stor del uppbyggt av kopparledningar. Men metalliska ledningar har inte samma trafikkapacitet (oberoende på om det är analog eller digital information som överförs), och måste ersättas med en ny typ av telekabel som har en oerhört mycket större prestanda och även en helt ny teknik som bygger på laserljus i stället för som tidigare elektriska signaler.

Fibern är en förutsättning för ett ökat företagande, ökad kompetensförsörjning och ökad attraktionskraft vilket möjliggör en positiv befolkningsutveckling, ökade skatteintäkter för kommunen och en möjlighet att bo kvar där vi bor idag.

 * Med ”digitalt” menas att all information som överförs via det optiska nätet kodas om till binära tal som i sin tur överförs med hjälp av endast siffrorna noll och ett. Laserljusets pulser representerar dessa tal. Rätt fantastiskt faktiskt!       

Vad är det vi måste göra?

Vi måste helt enkelt ersätta de befintliga kopparkablarna mot fiberkablar.

Vad är en fiberkabel?

En fiberkabel från din fastighet ut i vida världen är en supertunn glastråd knappt tjockare än ett hårstrå! All information över fibern sänds med laserljus.

Regeringens roll

Regeringen har tidigare satt upp målet att 90% av fastigheterna till år 2020 ska ha erbjudits fiberanslutning. På nyheterna har vi nyligen fått höra att regeringen förmodligen inte kommer att uppnå det målet. Det blir för dyrt för kommersiella företag, och kommer därför att kräva insatser från civilsamhället i form av byafiberföreningar

Glädjande är även att PTS (Post och Telestyrelsen), Jordbruksverket, ”Hela Sverige ska leva”, flera länsstyrelser och även kommuner har erkänt byafiberkonceptet. Det har lett till att det har bildats ett ”Byanätsforum” dit vi givetvis har anslutit oss. Vidare arbetar bl.a. ”Hela Sverige ska leva” nu aktivt för att det ska bildas ett riksförbund för byafiberföreningar, vilket om något bekräftar att byafiberkonceptet är erkänt på hög nivå.

Regeringen har nu i maj 2015 tillsammans med EU äntligen skrivit på avtalet som innebar att 3,25 miljarder kronor ska gå till "fiber i GLESBYGD. Men ändå saknar landets fiberprojekt i landet pengar för att nå regeringens mål. Man är fullt medveten om att mer pengar behövs.

 

Ekonomi

Hela idén med byafiberkonceptet är att det är civilsamhällets kunskaper och kompetens som med ideella arbetsinsatser minskar den totala byggkostnaden. Byggkostnaden finansieras sedan till 60 % av bidrag och 40 % ska föreningen på ett eller annat sätt stå för.

MSB/Nordanstigs Byafiberprojekt har undersökt två principer för finansiering, vilket nyligen redovisats för några representanter för Nordanstigs kommun. Det är viktigt att förstå att det inte spelar någon roll hur nära eller långt bort din fastighet ligger i förhållande till anslutningspunkten. Kostnaden fördelas lika mellan alla medlemmars fastigheter.

Princip 1 (Vilken är vårt huvudalternativ) innebär:

- De 40 % betalas in av varje medlem med ett fast belopp varje månad tills hela insatsen är betald. Självklart kan man betala en insatsen snabbare om man kan/vill. För föreningarna blir det ju en fördel om likviditeten är hög under byggnationen (Mindre utnyttjande av krediten).
- Medlemmarna äger och driver nätet under 5 år (krav från EU), vilket innebär att föreningen får inkomster för näthyra från KO (kommunikationsoperatören). Målsättningen är att insatsen ska betalas tillbaka till medlemmarna. Jämför detta med t.ex. Stocka bensinstation där medlemmarna nu efter c:a 5 år börjar få tillbaka på insatsen. Det är av den bakgrunden vi inte har någon anslutningsavgift (en sådan betalas aldrig tillbaka).
Detta alternativ är det vi nu under två år har försökt att sälja in hos respektive kommuner. Principen innebär för Nordanstigs del att Byafiberprojektets 6 ekonomiska föreningar, bygger färdigt hela nätet (utom Ilsbo socken och tätorterna Bergsjö, Harmånger och Gnarp som kommunen fortsättningsvis kontrakterat med FS), som sedan kommunen får fri tillgång till.

Skulle det visa sig att regeringen inte får fram tillräckligt med bidragspengar inom rimlig tid, finns andra ekonomiska finansieringsmodeller som kortfattat innebär. (Exempel på detta visas på annan plats på vår hemsida):

2) Alt 1 beskrivet ovan kompletteras med att vi förlänger insatstiden (och därmed insatsbeloppet) och bygger färdigt

3) I stället att förlänga insatstiden (insatsbeloppet) tar vi ett banklån och bygger färdigt. Säkerheten finns då i nätet som redan är byggt, och när sedan bidraget kommer, löser vi lånet. Räntekostnaderna betalas med någon månads förlängd insatstid.

4) Vårt sämsta alternativ. Vi blandar in 3/de part för att bygga färdigt, vilket samtidigt innebär att vi visserligen får färdigbyggt och troligen större delen av insatsen tillbaka, men vi går miste om hyresintäkterna. Det är även ett dåligt alternativ för kommunen, eftersom det inte finns garantier för att den då får fritt tillträde till nätet (Givetvis får de använda nätet, men inte kostnadsfritt).

Det bör påpekas att för samtliga ovan beskrivna alternativ blir det ett öppet nät.